osynligheten
om natten
i en stad utan
lampor
ger hjärtat
ett skenande
försprång
ut i oändligheten
till ingenting
i en stad utan
lampor
ger hjärtat
ett skenande
försprång
ut i oändligheten
till ingenting
spegelbild
jag håller hjärtat i min hand
hon är så liten och bristfällig
i behov av närhet
kroppslig konstakt
så jag kramar åt
håller hårt
och hon sipprar
igenom mina fingrar
ner på golvet
och jag har tappat
min allra vackraste vän
hon är så liten och bristfällig
i behov av närhet
kroppslig konstakt
så jag kramar åt
håller hårt
och hon sipprar
igenom mina fingrar
ner på golvet
och jag har tappat
min allra vackraste vän
svammel
för vi är allt
på en och samma gång
ett förlorat foster
på ditt badrumsgolv
varm choklad
med vispad grädde
på en filt
i vinterkylan
rädda magfjärilar
på sin livs resa
och i en förlorad stad
vandrar ett livs levande
lik
i för trånga skor
på en och samma gång
ett förlorat foster
på ditt badrumsgolv
varm choklad
med vispad grädde
på en filt
i vinterkylan
rädda magfjärilar
på sin livs resa
och i en förlorad stad
vandrar ett livs levande
lik
i för trånga skor
smärtan
om jag
lägger
min bara rygg
i snön
och vecklar ut
mina ögonlocken mot skyn
flådd och besegrad
utan murar
sköldar
skydd
kan vi mötas då?
om jag
erkänner
mina svagheter
skiter i att vara
stark
för rädslan
är så tröttsamt
smärtsam
kan vi ställa oss
sida mot sida då
utan skyddskläder
pansar
och vassa
vapen
lägger
min bara rygg
i snön
och vecklar ut
mina ögonlocken mot skyn
flådd och besegrad
utan murar
sköldar
skydd
kan vi mötas då?
om jag
erkänner
mina svagheter
skiter i att vara
stark
för rädslan
är så tröttsamt
smärtsam
kan vi ställa oss
sida mot sida då
utan skyddskläder
pansar
och vassa
vapen
känslovrak
ett erkännande
att ingenting vilja
inte mer än att
dra på vattenkokaren
krypa ner i raggsockorna
och dricka grönt te
ur glas
inte kopp
för koppen kan omöjligt
rymma
alla känslor
sårbarhet
vilsenhet
styrka
nedstämdhet
förväntan
misstro
jag känner dem allihop
var å en av dem
har hälsat på
sårbarheten har jag delat säng med
nedstämdheten och jag har
vaggat våra kroppar i takt
styrkan kommer inte lika ofta på besök
men när hon är här
då jävlar är det livat
vi skrattar tills tårarna faller
och spelar spel långt in på natten
och när gryningen anländer
då bäddar hon ner mig
i duntäcket
pussar mig på pannan
och sen somnar jag
utan en endaste mardröm
i sikte
att ingenting vilja
inte mer än att
dra på vattenkokaren
krypa ner i raggsockorna
och dricka grönt te
ur glas
inte kopp
för koppen kan omöjligt
rymma
alla känslor
sårbarhet
vilsenhet
styrka
nedstämdhet
förväntan
misstro
jag känner dem allihop
var å en av dem
har hälsat på
sårbarheten har jag delat säng med
nedstämdheten och jag har
vaggat våra kroppar i takt
styrkan kommer inte lika ofta på besök
men när hon är här
då jävlar är det livat
vi skrattar tills tårarna faller
och spelar spel långt in på natten
och när gryningen anländer
då bäddar hon ner mig
i duntäcket
pussar mig på pannan
och sen somnar jag
utan en endaste mardröm
i sikte
slå hårdare för jag ligger redan ner
ja
lite till
ställ mig lite längre in
mot väggen
och krossa mig
med ditt verbala övertag
och jag ber dig
tala om för mig
vad den verkliga verkligheten
är
för jag kan inte se den
och jo
jag vill visst förändras
och jag försöker
försöker visst
förstå
men din korrekthet
är onåbar
och du korar mig till
dagens looser
lite till
ställ mig lite längre in
mot väggen
och krossa mig
med ditt verbala övertag
och jag ber dig
tala om för mig
vad den verkliga verkligheten
är
för jag kan inte se den
och jo
jag vill visst förändras
och jag försöker
försöker visst
förstå
men din korrekthet
är onåbar
och du korar mig till
dagens looser
usel=mycket dålig, värdelös, eländig, bedrövlig, uschlig, uslig, bristfällig, undermålig, klandervärd, förkastlig, miserabel, erbarmlig, ynklig, arm, kass, skral, sketen; tarvlig, gemen, lumpen, nedrig , slem
känslan
av att vara
helt jävla
värdelös
är det absolut
värsta
jag vet
för ingenting
absolut ingenting
kan hejda
tsunamin
av
ofullständighet
som fylller ens inre
och jag kan inte tygla
tårarna som
rinner
i breda floder
ner för kinderna
kippar efter andan
utan chans till luft
och där står jag
mitt på golvet
med huvud mellan benen
och kan inte ens ta
ett
endaste
andetag
av att vara
helt jävla
värdelös
är det absolut
värsta
jag vet
för ingenting
absolut ingenting
kan hejda
tsunamin
av
ofullständighet
som fylller ens inre
och jag kan inte tygla
tårarna som
rinner
i breda floder
ner för kinderna
kippar efter andan
utan chans till luft
och där står jag
mitt på golvet
med huvud mellan benen
och kan inte ens ta
ett
endaste
andetag
själen och själens sjukdomar
utan möjlighet till distans
kan vi inte låta bli
att söndertrasa varandra
och han passar inte in
in i hennes verklighet
och hon
och hennes själsliga
känslosamhet
får inte rum
i hans
redan
trånga
vindsvåning
vi tar sönder varandra
men förstörs
utan den andra
det är ett hopplöst fall
redan dömt att misslyckas
men under skalen
är de båda nakna
och
till och med ett snöoväder
kan smälta
för två själars
blottade samspelthet
kan vi inte låta bli
att söndertrasa varandra
och han passar inte in
in i hennes verklighet
och hon
och hennes själsliga
känslosamhet
får inte rum
i hans
redan
trånga
vindsvåning
vi tar sönder varandra
men förstörs
utan den andra
det är ett hopplöst fall
redan dömt att misslyckas
men under skalen
är de båda nakna
och
till och med ett snöoväder
kan smälta
för två själars
blottade samspelthet
16.08
eftermiddags-tröstäter
i någon form av stressprotest
mot min egen inre oro
slutsats:
stressnivån ökar i form av
ett nytt stundande problem:
viktuppgång
i någon form av stressprotest
mot min egen inre oro
slutsats:
stressnivån ökar i form av
ett nytt stundande problem:
viktuppgång
jag ser världen om och om igen
det är oporr
självaste livet
i sin helhet
och på mikronivå
hela vardagen ryms
i en burk
i min ficka
fylld med
ett töcken av kletig osanning
inte ens de spetsigaste
stay-upsen
eller
den rosettprydda bhn
kan rädda situationen
från att falla
rakt ner
i burken av genomskådligt glas
självaste livet
i sin helhet
och på mikronivå
hela vardagen ryms
i en burk
i min ficka
fylld med
ett töcken av kletig osanning
inte ens de spetsigaste
stay-upsen
eller
den rosettprydda bhn
kan rädda situationen
från att falla
rakt ner
i burken av genomskådligt glas
utomstående insides
sargad kropp
på enmansshow
mörbultad av
verklighetens
bristfälliga fasad
skådar
otäckt nära
bakom tonade
glasögon
tårars
regn
uppfläkt
jag försöker förklara med ord
utan resultat
skriver
raderar
skriver
raderar
raderar
raderar
ytan tar överhand
ljuset belyser inte längre det dolda
först när lampan släcks och musiken flödar
tillåts odjuren härja
fritt i rummet
på insidan
en barnförbjuden berättelse
berättad av barnets ord
tar vid
fyller den tomma bokens sidor
till bredden
i marginalen
och ut i oändligheten
gryningen förvandlar
bokens pärmar till en mussla
sätter lås utan tillhörande nyckel på
- när jag helst av allt ville visa upp dess innehåll.
älskade monster
en våning upp
i finrummet
jag har aldrig satt min fot
på det vitpolerade porslinsgolvet
inte ett endaste dammkorn
inte ett enda fingeravtryck
ingen känsla
två trappor ner
i källaren
vågar inte öppna ögonen
kisar
hör rösterna
känner händerna
fem år i ett trångt utrymme
med stängd dörr
öppnas
och tillåts infiltrera
mitt innersta
igen
rumble in the jungle
en fånge
fångad bland tigrar
i en förrvirrad tid
måndagar i djungeln
gör mer skada än nytta
kommer hem med fler
mer djupgående sår
lejonhonan skyddar sin unge
hanen äter sådana som jag
svärta
ursinnet bildar
karamellen
på din tunga
ditt
ansiktsuttryck avslöjar
besk smak
grimacherande
sörjer du ilskan
du aldrig får utlopp för
en karamell fastbränd
med karlssons klister
skapar halsbränna,
ilningar i höger hörntand
och en yta
med syfte att
främja enlighet
och avvärja
den varma intimiteten
karamellen
på din tunga
ditt
ansiktsuttryck avslöjar
besk smak
grimacherande
sörjer du ilskan
du aldrig får utlopp för
en karamell fastbränd
med karlssons klister
skapar halsbränna,
ilningar i höger hörntand
och en yta
med syfte att
främja enlighet
och avvärja
den varma intimiteten
02.31
i fosterställning
på ett oslipat trägolv
andas han stötvis
rakt in i hennes själ
och med omsorg rullar han
randiga strumpor till en boll
och kastar dem
ner i avgrunden
på ett oslipat trägolv
andas han stötvis
rakt in i hennes själ
och med omsorg rullar han
randiga strumpor till en boll
och kastar dem
ner i avgrunden
teddy
hej lolita
jag är fjorton år
och tillber dig på mina bara knän
i går lönnmördade jag min nalle
han satt sådär oskyldigt på golvet
och jag smög upp bakom honom
för att sekunden senare skära halsen av honom
blodet sprutade
jag skar upp hans mjuka mage
som jag många gånger gråtit på
tröstat mig med
nu låg han utspridd
i en blodig gegga
jag är fjorton år
och tillber dig på mina bara knän
i går lönnmördade jag min nalle
han satt sådär oskyldigt på golvet
och jag smög upp bakom honom
för att sekunden senare skära halsen av honom
blodet sprutade
jag skar upp hans mjuka mage
som jag många gånger gråtit på
tröstat mig med
nu låg han utspridd
i en blodig gegga
Utkast: Nov. 10, 2010
min bästa vän är ett spöke
hans ludna svans slingrar sig kring mina fingrar
som en trygghetsmantel
ondskan förvandlar han till ett mjukt bomullstyg
som han sedan stryker på min bara hud
tills jag slumrar till och svamlande rabblar
ramsan jag lärde mig som barn:
gud som haver barnen kärt
se till mig som liten är
vart jag än i världen vänder
står min lycka i guds händer
lyckan kommer lyckan går
du förblir vår fader vår
amen
hans ludna svans slingrar sig kring mina fingrar
som en trygghetsmantel
ondskan förvandlar han till ett mjukt bomullstyg
som han sedan stryker på min bara hud
tills jag slumrar till och svamlande rabblar
ramsan jag lärde mig som barn:
gud som haver barnen kärt
se till mig som liten är
vart jag än i världen vänder
står min lycka i guds händer
lyckan kommer lyckan går
du förblir vår fader vår
amen
modernitet destruktivitet mongoliditet panikitet
vi ironiserar varandra utan ord
jag vrålskrattar dig rakt i ansiktet
utan mening
med någonting
vi tumlar runt i intet
ingen innerbörd
mötet vi bokade in
inbokad spontanitet
ingenting i något
är mer än en nolla på söndermalm
vi är ingenting med någonting
(ursäkta, jag har inte knarkat)
jag vrålskrattar dig rakt i ansiktet
utan mening
med någonting
vi tumlar runt i intet
ingen innerbörd
mötet vi bokade in
inbokad spontanitet
ingenting i något
är mer än en nolla på söndermalm
vi är ingenting med någonting
(ursäkta, jag har inte knarkat)
klagosång
kan inte forma
tanken
till ord
dit jag vill
det är knäpptyst
och pappret förblir tomt
