Vi liksom snubblade på livet självt

av alltför många orsaker det blev till okänd anledning varför vi snubblade på varandras fötter och skrapade knäna i grusig sommarstugsstig som när mamma varnade den lilla att cykla utan skor för att i nästa stund dra stortån i asfalten i blindo vi leta efter närhet bara en liten smekning av kravlös välmening men vi liksom snubblar på oss själva

RSS 2.0