pressure
jag blir ledsen när jag läser chefredaktörens krönika i tidningen femina.
hon refererar till galamiddagar och den panik som utbryter när hon ska välja klänning;
för ingen av dem sitter snyggt. men gud vilken tur att det finns en gördel som kan rädda mig. skriver hon vidare.
och för dig som inte vet vad en gördel är förklarar wikipedia den såhär: ett klädesplagg som täcker en persons höfter och eventuellt formar mage, lår och stjärt.
(kort och gott, ett plagg som ska trolla bort valkarna och fram kommer en kvinnlig och slank midja)
självklart förstår jag själva konceptet, att man som tjej kan slippa hetsen över att behöva springa fyra mil i veckan eller utesluta chipsen när det är filmkväll. bara för att tygstycket ska passa i en storlek mindre. men vafan! snacka om att gömma problemet och sedan föra det vidare. för problemet är nämligen inte att magen putar ut eller att rumpan är formig - det är inställningen till det som blivit något skamligt istället för vackert.
det som gör mig mest ledsen är att hon, som driver en ledande månadstidning för att inspirera kvinnor, snarare gör tvärtom. Hon om någon borde representera kvinnors styrka istället för hitta ännu ett fel. Hon är den som borde vara stolt över hela sig och sin kvinnlighet.
